Idag är det Måndag
IGEN. En måndag närmare tills jag ska börja jobba igen pust. Jag ska börja jobba den andra april, hade jag fått bestämma så hade jag inte börjat jobba förens i augusti. Men när jobb situationen ser ut som den gör så är jag tvungen.Åhhh har så ångest vill inte lämna mina småttingar så mycket som jag måste göra och speciellt inte Z som är så liten =( men hon ska inte börja på dagis förens i augusti så vi får lappa lite här och där när jag jobbar så allt går ihop. Det som är positivt när man jobbar i butik är att man är ledig 1-2 vardagar i veckan så då får man lite tid med mina hjärtan. Men då är det så mycket annat man måste göra, städa bla. och vi som har 3 våningar gaaaahh, handla, tvätta mm. Hur får man livet att gå ihop? Lever man i en fantasibubbla när man är hemma och är mammaledig? Kan man inte få vara hemma och njuta tills dem iaf är 3 år? J och jag har alltid haft sån otur, först hade vi båda fast på volvo krisen kom och vi rök. Sen jobbade jag som receptionist fast heltid som jag stormtrivdes som. Jag älskar att vara spindeln i nätet, hjälpa till på kontoret, svara i telefon, tog hand om våran kunder, var företagets ansikte utåt, vattnade blommor, handlade fika och bokade möteslokaler, bokade resor och hotell för mina kollegor mm. och dem var tvungen att lägga ner företagets filial och då rök jag för att receptionisten där hade jobbat 2 månader mer än mig =( Vi har aldrig riktigt känt oss trygga. Men nu försöker jag bara se framåt, ett underbart hem som vi alltid velat ha, en underbar familj och detta är verkligen det som räknas och det är detta man ska vara tacksam för. Att vi har hållt ihop efter allt detta visar på att vi är trygga och
ÄLSKAR varandra, min man och familj är det finaste jag har =)
ÄLSKAR ER
Idag så har jag och barnen varit hemma och bara tagit det lugnt och myst =) Vi var även ute en bra stund så dem fick springa av sig lite och speciellt Z!
|
Milo och kusinen Nova |
|
Zoé kör runt kusinen Nova =) |
Jag säger bara det att även om mina barn är inne i världens trots just nu och stojar och bråkar en hel del så är dem mitt allt. Jag hade inte kunnat se mig själv utan dem, dem är en stor del av mitt hjärta. Det bästa som finns är när mina småttingar kliver i våran säng och väcker oss och det fösta man får se är deras leende =)
Tänk att man får ha dem i så många år till, men vad är det dem säger!? Man har bara sina barn till låns hehe
Nä snart kommer BB och det ska bli kul att se!
Ciao!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar